Regler om när personuppgifter får behandlas inom vården hittar vi i 2 kap. 4 § Patientdatalagen, där det sägs följande: ”Personuppgifter får behandlas inom hälso- och sjukvården om det behövs för:
- att fullgöra de skyldigheter som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för vården av patienter,
- administration som rör patienter och som syftar till att ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall,
- att upprätta annan dokumentation som följer av lag, förordning eller annan författning,
- att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten
- administration, planering, uppföljning, utvärdering och tillsyn av verksamheten, eller
- att framställa statistik om hälso- och sjukvården.”
Punkterna 4 och 5 skulle kunna passa in på uppföljningar av varför patienter har avlistat sig. Handlar det om uppföljningar som syftar till att motverka att patienter faller mellan stolarna och höja kvalitén på vården så bör det vara okej behandla personuppgifterna för detta ändamål. En bra sak att göra i sammanhanget kan dock vara att tänka efter vilka uppgifter som samlas in från patienten och hur dessa används. Är det så att uppföljningarna av omlistningar enbart syftar till att höja patientsäkerheten och kvalitén på vården eller finns det också andra anledningar att följa upp varför patienter listat om sig? Om det t.ex. handlar om att skaffa sig konkurrensfördelar gentemot andra vårdgivare och göra kartläggningar av en mer affärsmässig natur så går det att invända att behandlingen då inte nödvändigtvis görs för att utvärdera eller höja kvalitén på den egna verksamheten utan t.ex. för att skaffa sig en bild av vad andra vårdgivare gör för att locka patienter. LAGSTÖD
| 2 kap. 4 § patientdatalag (2008:355) |