Det finns en skillnad mellan hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar inom privat respektive offentligt bedriven verksamhet. Personal verksamma hos privata vårdgivare omfattas av tystnadsplikt enligt patientsäkerhetslagen, medan personal verksamma i offentlig verksamhet ska följa sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen.
Inom den offentliga hälso- och sjukvården råder det sekretess för uppgifter som rör den enskilde patienten. Som huvudregel kan inga uppgifter som rör patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden lämnas ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den privata hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
I vissa situationer får uppgifter (t.ex. journalkopia) lämnas till polisen trots sekretess. Det gäller uppgifter om misstanke om brott mot barn. Vad gäller barn föreskrivs att sekretess inte utgör hinder mot att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (brott mot liv och hälsa, frihet och frid samt sexualbrott) mot någon som inte har fyllt 18 år lämnas till Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten. Detta gäller även misstanke om brott mot vuxna. Sekretessbelagda uppgifter får lämnas till Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten om misstanken angår ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Uppgifter får även lämnas ut om misstanken rör försök till brottet vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år. Information får även lämnas ut om misstanken rör försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen har innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen.
En vanlig missuppfattning är att hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att lämna information till polisen om de ovan angivna förutsättningarna är uppfyllda. Så är det inte gällande vuxna, utan vårdpersonalen får under vissa förutsättningar lämna uppgifter - inte att de ska.
Det finns däremot en närliggande skyldighet som åligger hälso-och sjukvårdspersonalen i förhållande till Polismyndigheten. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att på begäran lämna ut uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning. En sådan begäran kan inkomma från Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.
LAGSTÖD
| 25 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 10 kap. 21 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 10 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken (1962:700). 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168). 6 kap. 15 § patientsäkerhetslagen (2010:659).12 kap. 6 § patientsäkerhetslagen (2010:659). |